Saknad

Mitt i denna vackra försommar så lämnade min goaste svåger mig och alla andra!
Det är så sorgligt men han hade varit sjuk länge så för honom var det säkert en lättnad.
Han orkade inte längre och det visste vi alla men sorgen är ju så egoistisk.
Jag har i alla fall så fina minnen av honom och när vi var nere i Halmstad sist då kom han upp och dansade och njöt i fulla drag av musiken vi var och lyssnade på!
Den bilden och de minnet ska jag komma ihåg.
Andra minnen jag har är att jag och min kamrat var förälskade i honom när vi var i 7-8 års åldern.
Vi satt och sjöng om honom på gungorna.
Jag kom också ihåg när jag grät i hans famn och fick tröst när min pappa skällt på mig för att jag var ute för länge på kvällen.
Du fattas oss!