torsdag 24 januari 2013

Kallt

Det är sååå kallt numera! Ca 17 minus på morgonen.
Det var så härligt mitt på dagen i solen idag, konstigt nog så är ju luften ohälsosam när det är såna här strålande dagar, inversion heter det visst.
Jag blir hostig, men det har jag ju bot för.
Nu är även jul gardinerna nedtagna, så nu får det blir tulpaner och locka våren känsla i helgen.
maken säger strängt:"Det är vinter" då säger jag:"Men det finns ju vårvinter!"

onsdag 16 januari 2013

Bättre

Vet knappt om jag vågar skriva att jag är bättre, mycket bättre!
Men jag har inte bytt om i omklädningsrummet sedan jag började jobba igen.
Min dröm blev sann att mina kollegor reagerade att vi ska få nytt omklädningsrum, de tycker att det rummet vi ska få ska bli samtalsrum. Jag tycker också att vi behöver fler samtalsrum och när vårt mögelrum sanerats så kan ju det nya bli samtalsrum. Så det löser sig........
Igår var det visst tulpanens dag. det gick mig förbi! Men det kommer ju hela tiden nya dagar!

söndag 13 januari 2013

Heja Vaktmästaren!

Jag frågade vaktmästaren om hans extra rum var ledigt och förklarade att jag blir allergisk av mögellukten i omklädnings rummet vi ha nu.
Han visade att det bara var ett förvarings rum och var ledigt.

"Här finns ventilation och jag ska fixa!"
Gissa om jag blev glad! Hoppas att det går igenom, jag drömde att det blev ett jättestort rum med TV och allt!
Andra kollegor blev sura för att vår avdelning fick så fint omklädningsrum!
När det är klart ska jag baka bröd till honom och ha med! Julgranen var så här liten i jul!

tisdag 8 januari 2013

Januari

Så är man där igen!
Första dagen på jobbet efter 3 veckors semester.
Den nya almanackan är ifylld med alla födelsedagar och eventuella aktiviteter.
Man skriver 2013 istället och det känns redan vant!
Julpyntet är borta men elektriska ljusstakarna får vara kvar.
För det är ju fortfarande mörkt även om känslan av att det kommer en vår snart infinner sig.
Den första tulpanbuketten står på köksbordet.
Ledigheten har gett utrymme för många möten med barnfamiljerna och tänk så längesedan det känns sen man var där fastän att minnena och igenkännande kommer upp hela tiden!
Mötena med de små 1-åringarna och 2,5 åringen ger mig framtidstro och värmer långt in i hjärtat!