Idag är det 8 år sedan maken och jag träffades för första gången!
Jag minns det så väl, han hade lång rock och hatt på sig. Och lång är han jämfört med mig, jag fick ropa lite försynt" Här är jag"!
Vi gick och åt middag på en krog i närheten.
När vi skulle gå så fick jag en present, rökt renkött. Det var ju en lite ovanlig present, men så är han ju också en ovanlig människa. Ovanligt omtänksam, ovanligt bekräftande, ovanligt generös på många sätt och väldigt kärleksfull!
Det är fantastiska åtta år. En kärlek som vuxit hela tiden. Det är ganska underligt, men sant. Älskar dig <3 xxx
SvaraRadera